VAP4U och diabetes

Rimligtvis har vi inte sett alla vinster av dagens teknologi än. Det är inte bara patienter som behöver lära sig. Även sjukvården har ett behov av att lära sig arbeta med tekniken på ett bättre och mer systematiserat sätt. På internet kan man, efter nedladdning, i dag åskådliggöra både glukosvärden och givna doser, samt de justeringar man gjort med hjälp av
pumpen. Denna information kan göra att man kan kontrollera utbildningsinsatser och coacha patienten, det gäller i högsta grad i frågor om fysisk aktivitet. Teknologin gör det även möjligt för patienten att på sin dator se samma data som läkaren.

VAP4U har som målbild att vara med att hjälpa idrottare och vanliga människor, unga som gamla att kunde erbjuda diabetes behandlingsmetoder som gör det möjligt att fungera normalt utan att gå miste om sina egna målbild i livet. Vara sig att det är att kunde arbeta med det man vill eller idrotta på det nivå man vill, så vill VAP4U vara med att bidra till att dessa målbild kan uppfyllas.

VAP4U har också igenom sitt nätverk i Mellan Östen chansen att erbjuda produkter och tjänster som är med att hjälpa personer med diabetes. Denna region är näst högst efter Afrika den region med flest diabetes fall, och med högsta prognos för ökning av antal diabetes diagnostiserade personer.

Konsten att träna med sin diabetes

Fysisk aktivitet är viktigt för alla med typ 1-diabetes. Men att reglera blodsockret kan vara besvärligt. Dosen insulin måste ständigt vara anpassad till vad man äter och hur mycket man tränar. Det är också viktigt att äta rätt mängd kolhydrater före, under och efter träningen.

Typ 1-diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn och ungdomar i Sverige, cirka 750-800 barn i
åldrarna 0-14 år insjuknar varje år. Jämfört med resten av världen är det bara i Finland som typ 1-diabetes är vanligare.
Sedan år 1978 har antalet fall bland barn och ungdomar i Sverige fördubblats. Orsaken till detta är inte känd.

Den som har typ 1 diabetes behöver ständigt anpassa dosen insulin till en rad faktorer, bland annat till vad man äter och hur mycket man rör på sig. Insulinet tas med hjälp av en spruta, insulinpenna eller insulinpump. Det är också viktigt att äta rätt mängd kolhydrater före, under och efter träningen. Att på det här sättet reglera blodsockernivån i kroppen kallas för glukoskontroll.

Diabetes ger ett förhöjt värde av glukos (socker) i blodet. De tre huvudsakliga komponenterna som påverkar eller reglerar
blodsockernivån är insulin, diet och fysisk aktivitet. En del studier har visat att fysisk aktivitet är associerat med en lägre HbA1c-nivån, som är måttet på glukosnivån under en längre tid. Men det finns också andra viktiga fördelar med fysisk aktivitet, som till exempel att det är lättare att hålla vikten, minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ett ökat välmående.

Personer med typ 1-diabetes saknar den automatiserade reglering eftersom sjukdomen i sig innebär att de helt eller delvis saknar insulin. Insulinet får istället tillföras via en spruta, insulinpenna eller insulinpump. Reduceras inte mängden insulin i anslutning till träningen kan det uppstå en hypoglykemi, det vill säga hågt blodsocker. Den ökade risken för hypoglykemi kan dock kompenseras med hjälp av kolhydrater. Mängden kolhydrater anpassas till situationen.

Hård träning höjer blodsockret

Vid fysisk aktivitet som bedöms som lätt ansträngande är responsen av adrenalin och noradrenalin inte lika påtaglig som
vid hårdare träning. Personer med typ 1-diabetes får då ofta ett sjunkande glukosvärde. Vid mycket ansträngande intensitet stiger å andra sidan nivåerna. Orsaken är att den höga ansträngningen är förenad med en betydligt mer markant stegring av hormonerna adrenalin och noradrenalin, och det frigörs betydligt mer glukos än vad musklerna behöver.

Att planera sin träning

Glukoskontroll innebär att man anpassar insulin- och kolhydratmängden till den fysiska aktiviteten.
Dagens direktverkande insulinsorter uppvisar en högsta nivå efter cirka en till två timmar.

Vid sidan om insulinet är det viktigt att äta rätt kost. Efter en fysisk aktivitet bör det vara obligatoriskt att äta mat som innehåller såväl kolhydrater som protein. Det leder till en förbättrad återhämtning och möjlighet till en bättre idrottsprestation och en mindre skaderisk dagen efter. Den som har diabetes och äter kolhydrater fyller också på glykogenförrådet i levern. Det är viktigt
som ett försvar mot en eventuell nattlig hypoglykemi.
Under själva aktiviteten bör man äta kolhydrater mer frekvent än en gång per timme. Det skulle annars kunna leda till att en stor mängd söt saft eller sportdryck behöver intas mindre ofta. Hur mycket kolhydrater man ska äta beror på träningens intensitet och längd. Ett sätt att uppskatta intensiteten är att mäta pulsen och jämföra det med maxpulsen, men man kan också använda sig av den så kallade Borg-skalan. Under en träning är intensiteten vanligtvis ansträngande eller mycket ansträngande. Mängden
kolhydrater som då förbrukas motsvarar 1-1,5 gram per kilo kroppsvikt. Det är bra att ha som målsättning att ersätta det efter
träningen. På det viset kan risken för en sent uppkommen hypoglykemi förebyggas eller förhindras.

Kända idrottare med diabetes

Det finns flera kända svenska idrottare som blivit framgångsrika i sin sport trots att de har typ 1-diabetes.

Några exempel är: Robin Bryntesson (längdskidor),

Johannes Barsk (kanot),

Petter Stymne (simning),

Jan Brink (ridning),

Mimmi Hjorth (golf),

Per Zetterberg (fotboll),

Kimmo Eskelinen (innebandy) och
Emil Molin (ishockey).

Mellan Östen regionen (MENA region)

Diabetes is a serious and increasing global epidemic, and accurate estimates of the burden are essential for an efficient allocation of resources. The new edition of the International Diabetes Federation Atlas (IDF Atlas 8th ed. 2017) provides estimates of people (18-99 years) living with diabetes in the Middle East and North Africa (MENA) region. Previous estimates of the prevalence of diabetes have demonstrated a growing burden, with notable national variability with the MENA region1-7. The current estimates provide the latest figures based on the highest quality data on diabetes prevalence for the 21 countries in the MENA region.

Diabetes Prevalence increases from age 18 and peaks around age 65 years (almost 25% in women). Women have a higher diabetes prevalence than men in this region.

Bahrain (14.9%),

Qatar (14.9%) and

UAE (14.8%)

are the top three countries with highest age-adjusted prevalence in this region.

Egypt (8.5 million),

Pakistan (7.7 million) and

Iran (5.1 million)

are the top three countries with highest number of people with diabetes.

Countries with the highest proportion of deaths before the age of 60 are:

Bahrain (72%),

Qatar (71%) and

Saudi Arabia (66%).

Number of people with diabetes (18-99 years old) today and prognosis.

2017: 39.9 million

2045: 85.9 million

The age-adjusted diabetes prevalence (18-99 years) in MENA region is 10.5%, which is the second highest after North America and Caribbean region compared to all IDF regions. The attributable deaths due to diabetes below the age of 60 is also the second highest among IDF regions (namely 51.8%). The current estimates of 38.7 million people with diabetes is expected to increase as much as 112% by 2045.

Extensive work is needed in order to implement action plans for the prevention and control of diabetes and related complications to reduce the social and economic burden in the IDF MENA region.